Många tror att hjärtattack och hjärtinfarkt betyder samma sak, men det finns faktiskt en liten skillnad.
Orden används ofta omväxlande, men de beskriver två olika delar av samma händelse. För att förstå vad som händer i kroppen vid en sådan situation kan det vara bra att skilja på dem.
Vad är hjärtattack?
En hjärtattack uppstår när blodflödet till hjärtat plötsligt stoppas. Det beror oftast på att en blodpropp täpper till ett av kranskärlen – de blodkärl som förser hjärtat med syre och näring. När blodet inte kan passera får hjärtat snabbt syrebrist, och det kan bli mycket farligt om inte blockeringen tas bort.
De vanligaste symtomen är stark smärta eller tryck mitt i bröstet som inte går över. Smärtan kan sprida sig till armen, nacken, käken eller ryggen. Många känner sig också illamående, kallsvettiga, andfådda eller yra. Ibland kan symtomen vara mildare, särskilt hos kvinnor och personer med diabetes, vilket gör att en hjärtattack kan missas.
Vad är hjärtinfarkt?
Om blodproppen sitter kvar för länge börjar en del av hjärtmuskeln att dö på grund av syrebristen. Det är det som kallas hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt beskriver alltså skadan som uppstår i hjärtat efter själva attacken.
Ju längre tid det tar innan blodflödet återställs, desto större blir skadan. Därför är det livsviktigt att söka vård direkt vid misstänkta symtom. På sjukhuset görs EKG och blodprover som visar om hjärtmuskeln tagit skada.
Skillnad hjärtinfarkt och hjärtattack
Man kan säga att hjärtattack är själva tillfället då blodflödet till hjärtat plötsligt stoppas, medan hjärtinfarkt handlar om följden – alltså skadan som uppstår på hjärtmuskeln efteråt. Vid en hjärtattack försöker kroppen fortfarande få blodet att passera, men om stoppet inte snabbt tas bort börjar vävnaden i hjärtat dö, och det är just det som är hjärtinfarkten.
Det är därför många blandar ihop begreppen, eftersom båda beskriver samma händelse fast från olika perspektiv. Hjärtattacken är händelsen som utlöser problemet, medan hjärtinfarkten är resultatet av att hjärtat inte fått tillräckligt med syre under en tid.
Man kan alltså ha en hjärtattack utan att den leder till en större hjärtinfarkt, om man får behandling snabbt. Men om blodflödet inte återställs i tid kan skadorna bli allvarliga och påverka hjärtats funktion på längre sikt.
Varför får man hjärtattack eller hjärtinfarkt?
De vanligaste orsakerna är att blodkärlen i hjärtat blivit trånga av fettavlagringar, något som kallas åderförkalkning. Om en bit av en sådan avlagring lossnar kan den bilda en propp som täpper till kärlet.
Saker som ökar risken är rökning, högt blodtryck, för lite motion, stress, ohälsosam mat, övervikt, diabetes och höga blodfetter. Många av dessa saker går att påverka med livsstil och behandling.
Hur märker man att något är fel?
Symtomen kommer ofta plötsligt. Tryck över bröstet är vanligast, men det kan också kännas som en tyngd, brännande smärta eller att något klämmer åt. En del får ont i magen och tror att det är magproblem, vilket gör att de väntar för länge innan de söker hjälp.
Andra tecken är kallsvett, illamående, andnöd, oro eller en känsla av att något är väldigt fel. Vid minsta misstanke ska man ringa 112 – hellre en gång för mycket än för lite.
Hur ställs diagnosen?
På sjukhuset görs ett EKG som visar hur hjärtat arbetar. Läkare tar också blodprover som visar om hjärtmuskeln har tagit skada.
Det är så man avgör om det rör sig om en hjärtinfarkt. Ibland görs även röntgen av kranskärlen för att se var proppen sitter.
Behandling och vad som händer på sjukhuset
Behandlingen startar direkt. Först får man läkemedel som gör blodet tunnare och hjälper kärlen att slappna av. Ofta används nitroglycerin, blodförtunnande medicin eller smärtstillande.
Om det finns en propp görs ett ingrepp som kallas ballongvidgning, där man öppnar upp det täppta kärlet med en liten ballong. I många fall sätter man även in ett stent – ett litet metallnät som håller kärlet öppet.
I vissa situationer kan det behövas en bypass-operation, där kirurgen skapar nya vägar för blodet runt det blockerade området.
Vad händer efteråt?
Efter en hjärtattack eller hjärtinfarkt följer ofta en längre period av återhämtning. Många får mediciner som sänker blodtrycket och minskar risken för nya proppar. Läkare brukar också rekommendera regelbunden motion, rökstopp, bättre matvanor och mindre stress.
Rehabilitering kan pågå i flera månader och sker ofta i kontakt med vårdpersonal som följer upp hjärtats funktion.
Kan man förebygga hjärtproblem?
Det går inte alltid att undvika hjärtproblem helt, men mycket handlar om livsstil. Att äta balanserat, röra på sig regelbundet, sluta röka och hålla koll på blodtryck och blodsocker minskar risken rejält.
Regelbunden motion stärker hjärtat och förbättrar blodcirkulationen. Även små förändringar, som promenader eller att ta trappan, gör skillnad i längden.